torsdag 27 januari 2011

Lyx i Göteborg

Innan jag återvände till Malmö från min Stockholmsvistelse levde jag och Marja lyxliv i Göteborg. Det var Marjas julklapp till mig.
Efter en trevlig övernattning hos Emma Knyckare checkade vi in på Grand Hotell Opera. Rummet var ljust och fräscht, med mousserande vin och en fruktkorg som jag inte rörde för att inte förstöra min aptit inför kvällens restaurangbesök.
Jag hann bli rejält hungrig när vi kom till La Cucina Italiana. Jag och Marja valde restaurangen mycket för att den väckt vår nyfikenhet. På sin hemsida skrev de inte ut menyn.
Detta hemlighetsmakeri upphörde inte när man anlänt. Man kunde välja mellan stor och liten meny, och hovmästaren förklarade att de helst lät maträtterna förbli okända fram tills att de serverade. Någon läsk fanns inte att få, eftersom kocken ansåg att läsk inte passade till någon av rätterna. Och det var när jag läste detta som mina känslor av underlägsenhet började dansa fågeldansen på min sviktande världsvana. Jag var Stig-Helmer Olsson på Nobelmiddagen. Jag ville rusa ut på toaletten och skrubba bort ordet Medelklass som stod stämplat i min panna.
Men efter att ha plöjt igenom timmar och åter timmar av Masterchef och andra eftermiddagsmatprogram så fanns det samtidigt ingen annan plats jag hellre hade varit på. För det var verkligen en upplevelse vi bjöds på. Vi valde den lilla menyn. Jag minns inte exakt hur många rätter den bestod av. Jag minns bara att jag på slutet kände mig lika mätt som Terry Jones i den berömda restaurangsketchen från Monty Pythons Meningen med livet. Några höjdpunkter var kammusslan, havskräftssoppa som omgav den och grismagen som smälte i munnen. Men allra godast var blomkålscappucinon.
Jag var kräkfärdig när vi återvände till hotellet. En finare julklapp kan jag inte tänka mig.

Inga kommentarer: